De är frågan!

Jag känner mig så jävla bortglömd på nått sätt,
känns som att jag alltid blir undanskjuten och i sido satt!
Känns som att jag bara ger och ger,
men aldrig får någonting tillbaka.
De är klart att jag förstår att de är så,
men samtidigt skulle jag/vi aldrig göra så ?
De värsta är att de alltd varit så, bara du du du,
sen helt plötsligt kommer den på att jag också finns.
De är inte direkt osynligt att ni inte vill ha med mig,
men sen upptäcker ni visst att jag kanske reagerar på de,
och då är de klart att ni måste fråga mig också, ohno!
Ni tror att jag inte förstår, ni tror att jag är dum i huvudet,
men jag förstår faktiskt saker och ting.
Liksom vem fattar egentligen inte när du hela tiden säger
"ska DU med eller" "Kom igen kan DU inte följa med nu då"
"Ska DU åka med mig eller?"
Liksom Hallå?! De är ganska självklart att du inte vill ha med mig?
Annars skulle du väl ändå fråga om inte VI vill följa med ?
Men sen är du ju ändå tvungen att fråga om inte jag ska med också?..

Men nej jag ska fan inte komma sen, jag ska sitta hemma, fundera och komma fram till ett resultat..

Allt kan vända så snabbt, ibland tar livet snabba vändningar..

De är så skönt att ingen av er har en minsta aning om vad jag skriver om, måste bara få ur mig all frustation......

:'(

Mina kommentarer ♥
Postat av: Simon

Absolut inte den blekaste aning

2010-12-12 @ 01:51:45
Postat av: Jennie

Just de som är meningen Simon ;P

2010-12-12 @ 15:36:44
URL: http://jennieericson.blogg.se/

Kommentera här ♥ Glöm inte att skriva ditt namn, anonym kommentarer raderas omedelbart & ip-adressen spåras vid olämpliga kommentarer! Tack!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0