Idag har jag en sån där depp dag, de kommer en sån dag då och då och nu är den här. Jag är nära till tårar hela tiden och vet själv att de kommer att komma som en stor flod innan detta inlägg är slut, men de är skönt!

Jag är liksom inte sur och tvär, bara tänker på allt.. Allt ont och allt man saknar.

Det jag tänkt på mest idag är min farfar, Daniel & dig..

Farfar:
Det märks att åren flyter på och att du blir äldre och äldre.
Du är inte redo att lämna oss än och är pigg och kry.
Men man märker ändå att det blir jobbigare och jobbigare,
din höft, som du nu ska få operera hoppas jag kommer bli bra igen.
Det är så jobbigt att se någon man älskar så mycket liksom falla sönder ?
Men jag är samtidigt så himla glad att du är så pass frisk som du ändå är <3

Daniel:
Dig saknar ju varje sekund du är borta från mig,
men jag vet ju ändå att du snart kommer hem igen,
och inte nu & inte nästa men nästa gång efter de
kommer du hem för alltid och då ska vi flytta ihop, lovely :)
Älskar dig gubben <3

Dig:
Vill inte nämna ditt namn, vet att du inte läser här men
vill ändå skriva lite om dig eftersom det börjar gå för långt?

Du är en av de viktigaste personerna i mitt liv,
du har alltid funnits där för mig och du betyder allra mest!
Men jag känner hur vi glider längre och längre ifrån varandra,
jag saknar dig, jag önskar jag kunde få dig att förstå
hur mycket jag saknar dig & hur mycket jag behöver dig.
men jag har märkt hur olika vi ser på saker och ting,
och du valde att inte lyssna på mig och kanske gjorde du rätt?
Jag hoppas verkligen att det du valde blev bra och kommer
fortsätta att vara det, annars vet jag inte vad jag gör.
Jag hoppas allt väl i ditt liv och glöm aldrig att vad som
än händer, kommer jag alltid att stå på din sida <3