vad är det med mig? fattar inte vad som händer..
jag har kommit på att jag inte klarar av att vara ensam.
när jag har vart ensam för länge börjar tårarna rinna..
jag vet inte varför men de bara blir så, känns helt stört.
det känns som att ingen i världen rikitigt bryr sig om mig,
att jag glömms bort av allt och alla som jag bryr mig om...
vet inte vad jag ska göra längre, vill inte må såhär, skriva såhär..
ibland känns det som man verkligen är på botten..
varför kan inte jag bara få ligga i koma i ett år, skulle kännas bäst då!